De har inte varit särskilt många de senaste åren.
Utländska spelare i Djurgården.
Michael Haga, 27, är ett av få undantag.
Han är förvisso ”bara” från grannlandet Norge, redan gjort sju säsonger i Sverige och kan den svenska hockeymodellen utan och innan.
– Jag känner till det mesta i hockey-Sverige, men jag känner mig ändå inte jättesvensk. Det är ändå skillnad på svenskar och norrmän, säger Haga.
Han är född och uppväxt i Asker, en förortskommun till Oslo, och började spela hockey eftersom hans pappa länge spelat i Frisk Asker.
– Det var tack vare pappa jag började spela hockey. Jag älskade sporten redan i tidig ålder, berättar han.
I tonåren beskrevs Haga som en jättetalang och fick debutera i den högsta inhemska ligan redan som 17-åring.
När Luleå värvade honom till sitt juniorlag blev han kallad ”supertalang – bättre än Mats Zuccarello”.
Det grundades bland annat i de 46 poäng på 14 matcher i Frisk Askers juniorlag säsongen innan, att jämföra med Zuccarellos 36 poäng på 27 matcher i samma ålder.
– Tanken var inte att jag skulle flytta till Sverige, utan jag fick ett a-lagskontrakt med Frisk Asker. Men i samma veva pratade jag med min tränare, som var svensk, och han tyckte att det skulle vara bra för mig att testa på svensk hockey, säger Haga.
– Men jag fick en chock när jag kom till Sverige. Jag var en stjärna i norsk hockey, men i Luleå fanns det 15 spelare i laget som var minst lika bra som jag, fortsätter han.
Det blev två säsonger i Luleås J20-lag och han fick också känna på spel i SHL och noterades för tre matcher under sin tid i Norrbotten.
Sedan valde han att flytta hem till Norge igen.
– SHL var inget för mig just då, jag var inte redo, konstaterar han.
Men efter två starka säsonger i norska högstaligan som innefattade landslagsdebut och utmärkelsen årets rookie, återvände Haga till svensk hockey igen.
Hockeyallsvenska Almtuna blev nästa anhalt.
Och därefter har det blivit en rad klubbyten och utlåningar i SHL och hockeyallsvenskan.
– Ja, jag är van att byta lag. Om jag säger så. Men Haga har inte alltid varit bekväm med nya klubbadresser.
– Det kan vara lite påfrestande eftersom jag är en ganska blyg kille. Det tar tid innan jag blir varm i kläderna och bekväm. Men jag är mest blyg utanför isen, på isen har jag alltid varit mig själv.
När han nu är ny i Djurgården har han däremot inte upplevt samma påfrestning som tidigare.
Tvärtom.
– Det har faktiskt varit jätteenkelt att komma in i laget. Klubbledningen har gjort ett bra jobb, det märks tydligt att det läggs mycket vikt på att få ihop gruppen.
– Det har jag saknat i några andra klubbar jag varit i. Då har det värvats in många transatlanter och det uppstår klickar i laget. Inte alls den gruppdynamiken när alla drar åt samma håll.
Och Michael Haga har faktiskt redan erfarenheter av spel i Djurgården.
Han har lånats hit från Almtuna under en match säsongen 2015/16 och från Mora i tre matcher säsongen 2017/18.
– Men det är nog inte anledningen till att jag kommit in så bra i laget nu. Det var så pass kort tid båda gångerna. Men jag hade ju redan sett omklädningsrummet i alla fall.
Varje klubbyte har Haga inlett med en tuffare första säsong för att sedan blixtra till andra året.
Första säsongen i Almtuna gjorde han exempelvis 17 poäng, andra året 45 poäng. I Mora blev det fyra poäng första året innan han förra säsongen sköt 15 mål och totalt 32 poäng.
Behöver han en lång startsträcka?
– Nej, det handlar om att jag kommit till nya ligor. Från Norge till allsvenskan och från allsvenskan till SHL. Jag har behövt tid att lära mig vad som krävs för att spela på de olika nivåerna, hur jag ska använda mina styrkor.
– Nu har jag gått från Mora till Djurgården. Det är fortfarande samma liga och jag möter samma liga. Startsträckan ska inte vara särskilt lång, fortsätter Haga som har en tydlig målsättning med Djurgården:
Att vinna.
– Det är det enda man vill och det första jag tänkte på när Djurgården kom på tal.
Och likt de flesta av våra nyförvärv lockas Haga också av att spela inför fansen.
– Jag har redan varit med om Järnkaminernas Dag och spelat inför de fantastiska fansen både som Djurgårdsspelare och bortaspelare. Här är det häftigaste stället att spela på. Haga tycker också att det är särskilt speciellt att dra på sig Djurgårdströjan.
– Jag har bara gjort fyra matcher med Djurgården, men jag märkte att det finns en otrolig stolthet att dra på sig tröjan. Det är något speciellt med klubbmärket. Och jag känner det nu också, när jag fått träningskläder med Djurgårdens logga, säger Haga och avslutar:
– Det känns coolt.
SNABBFRÅGOR TILL MICHAEL HAGA
Vad väljer du mellan en regelrätt, stenhård bröstvärmare på en motspelare eller en andraassist?
– En snygg andraassist.
Slagskott eller handledare?
– Handledare. Mitt slagskott är inte särskilt bra.
VM-guld eller SM-guld?
– VM-guld känns ju knappast aktuellt för mig som norsk, så jag svarar SM-guld.
Vad hade du blivit om du inte var hockeyspelare?
– Då hade jag blivit något inom sport. Golfproffs, tror jag.
Bästa hockeyupplevelsen?
– VM i Ryssland 2016 när vi mötte Ryssland i Moskva. Vi torskade med 0–3 eller 1–3, men det var en cool match att spela. De hade Ovetjkin och Datsjuk, spelare som man sett upp till. Det var mitt första VM och det är klart man sitter i båset och tänker lite extra då.
Beskriv ditt drömscenario för nästa säsong?
– Det är ganska enkelt: SM-guld. För mig personligen? Att göra det avgörande målet i finalen.
Främsta egenskap på isen?
– Att bära puck.
LÄS MER OM VÅRA NYFÖRVÄRV
Anton Hedman: ”De har respekt för mig”
