Julia Östlund: "Deras glädje blir min glädje"
Publicerad: 2017-09-09
Dam
Hon var en av de drivande spelarna under grundserien förra säsongen där hon slet och kämpade för att sedan få se slutspelet, finalen och guldet spelas hem till Stockholm - på läktaren, men nu är hon på väg tillbaka.

Det var under första kvartsfinalmatchen som olyckan var framme och säsongen fick ett abrupt slut för Julia Östlund.
– Jag fick pucken i mittzon och skulle driva in mot mål, försökte bryta in mot leksandsbacken men vi båda rev ner varandra. Jag kraschade in i målburen och bröt benet.

Du fick se laget vinna guldet vid sidan om, hur kändes det?
– Självklart hade jag gjort vad som helst för att få spela, men det var skitkul att se tjejerna klara av att gå hela vägen. Det är lika mycket mitt guld som deras guld.

För den 23-åriga forwarden har det sen hon blev skadad kört rehabilitering, men är nu på väg tillbaka.
– Det har varit mycket rörlighet eftersom att jag vari gips i 6 veckor och inte fick gå på foten på 9 veckor så stelnar det ihop ganska mycket, det har varit mycket rörlighet, fortfarande mycket och nu senaste månaden, en och en halv har det lagts på styrka också så det är sista biten nu.

"Foten orkar mer" ###

Vad har är viktigt att tänka på när man skadar sig och blir borta länge, hur gör man för att hålla motivationen uppe?
– Fortsätta komma till träningen. Utan laget hade jag nog inte orkat tillbaka. Vara här med tjejerna varje dag, se deras glädje blir min glädje. Dem dåliga dagarna kommer alltid komma, men det är dem bra dagarna men strävar efter och det är det som gör att man vill fortsätta.

För några veckor sedan gick Östlund på is igen och det har känts bra för henne, och blir bättre och bättre. Till saken hör att foten orkar mer och på frågan när vi får se henne på isen igen är hon företen.
– Svårt att säga. Det är dag till dag, men jag kommer nog missa seriepremiären iallafall.

Angelica Lindeberg