Krönika: Ishockeyn och politiken

Krönikan kommer från Stockholms Ishockeyförbunds hemsida.

I den enkät som Stockholms Ishockeyförbund genomförde i höstas för att kartlägga föreningarnas situation, framkom att det fanns utrymme för en hel del förbättring inom detta område Det finns samtidigt ett antal goda exempel bland annat i Haninge på hur kommunens politiska ledning, idrott och fritidsnämnd och förvaltning arbetar tillsammans med föreningarna mot tydliga gemensamma mål. Det är kommunernas uppgift att säkerställa att föreningslivet har tillgång till idrottsanläggningar i skälig omfattning och sedan är det idrottens uppgift att se till att det i dessa bedrivs en bra verksamhet enligt den svenska folkrörelsebaserade idrottsmodellen.

Anläggningssituationen för ishockeyn varierar kraftigt mellan kommunerna i distriktet. För att få en uppfattning om var vi befinner oss har förbundet tagit fram statistik som visar antalet invånare per ishall respektive antalet barn och ungdomar i åldern 6-19 år. Bäst i klassen är Ekerö och Vaxholm med ca 13 000 invånare och ca 2500 barn per ishall följda av Vallentuna, Salem och Danderyd med ca 15 000 invånare och drygt 3000 barn per ishall.   Sämst är Stockholm stad med 80 000 invånare och 11 000 barn per ishall följda av Upplands Väsby, Värmdö och Haninge som alla har 7000 barn eller mer per ishall. För att se en presentation som åskådliggör anläggningssituationen i Stockholm, klicka här.

Situationen i Stockholm stad där ishockeyn knappast funnits på stadens investeringsprogram på flera decennier är förstås alarmerande med tanke på att 116 000 av distriktets 299 000 barn bor i staden. Stockholms Ishockeyförbund har en gemensam referensgrupp med idrottsförvaltningen för diskussion kring existerande anläggningar och ett eftersatt underhåll i dessa men där också den bristande prioriteringen av ishockeyn inom ramen för tillgängliga investeringsmedel tagits upp på agendan. 

Anläggningar handlar inte bara om ishallar utan också om behovet av kompletterande uterinkar och behovet av ytor för spontanaktiviteter, såväl konstfrusna som naturbanor.

Inför höstens riksdags- och kommunalval har Stockholms Idrottsförbund samlat de stora idrotterna fotboll, ishockey, hallsporterna och simningen till en gemensam arbetsgrupp med syfte att nå politikerna för att få gehör för kraftigt ökade investeringar i idrottsanläggningar. Särskilt fokus läggs på Stockholms stad som ligger långt efter i alla jämförelser med landet i övrigt och där gruppledarna för samtliga partier kommer att uppvaktas under våren. Även Huddinge och Solna står på listan. Vi kan förstås inte blunda för att önskelistan från de olika idrotterna blir långt större än vad som kortsiktigt är möjligt att politiskt tillgodose och att en viss konkurrenssituation uppstår mellan idrotterna. I dessa debatter har ishockeyn länge tagit en allt för passiv roll – något som vi måste försöka ändra på!

Ska vi göra det krävs att vi i föreningarna på bred front genom våra engagerade ledare och föräldrar tar matchen med politiker och opinionsbildare i alla våra kommuner. Det räcker inte med att vi gör det i enstaka fall utan debatt på bred front krävs – ett gemensamt upprop över kommungränserna. Värt att notera är att kommunerna i Stockholms län har bildat arbetsgrupper för ett antal idrotters anläggningssituation däribland för ishockeyn där gruppen leds av chefen för idrottsförvaltningen i Stockholm stad. För att lyckas i den politiska debatten krävs att man är försedd med fakta och Stockholms Ishockeyförbund kommer i dagarna att distribuera de uppgifter vi har om tillgång på ishallar i distriktet och de behovsberäkningar som gjorts för våra föreningar för att dessa ska kunna driva en verksamhet med lag i alla årsgrupper och lyckas med vår satsning på dam och flickhockey.

Jag hoppas att vi gemensamt kan åstadkomma att ishockeyn talar med en mycket starkare röst än vad som hittills varit fallet!

Till sist måste vi än en gång slå ett slag för ett snart beslut om en ny arena för våra elitlag i de högsta serierna samt träningsanläggningar för dessa. Elitverksamhet behövs för att stimulera bredd och bredd är basen för elitverksamhet. Över 22 % av alla ishockeyspelare i landet finns i Stockholm. Det är häpnadsväckande att våra elitklubbar spelar i en otidsenlig 50 år gammal arena och dessutom helt saknar egna träningsanläggningar. Både AIK och Djurgården behöver kunna samla all sin verksamhet på ett ställe med full tillgång till två hallar, gym och andra träningsfaciliteter för att kunna spela den ledande roll för hela Stockholmshockeyn som vi förväntar oss!

Låt oss alla höja rösten och be våra politiker om besked var de står visavi vår älskade ishockey!

Göran Tidström
Styrelseledamot Stockholms Ishockeyförbund

Göran Tidström är ledamot i Stockholms Ishockeyförbunds styrelse men har också ett engagemang i både Brinken och Djurgårdens IF.  Han är senior advisor åt Öhrlings PWC, och är president för IFAC, revisorernas världsorganisation. Du kan ofta se honom i Danicahallen, spelandes med Brinkens veteranlag

Du har just läst Stockholms Ishockeyförbunds femte krönika där vi berättar om våra tankar kring ishockeyn i Stockholm och vad vi tycker i olika frågor. Krönikan kommer att författas av olika personer inom ishockeyn i Stockholm och beräknas komma ut var 14:e dag.