Stockholms Ishockeyförbund har sedan 2009 fört en diskussion med stadens finansborgarråd och idrottsborgarråd om förutsättningarna för att bedriva landets vinternationalsport ishockey i huvudstaden. Diskussionerna har efter hand blivit mer konstruktiva och har behandlat förutsättningarna för såväl bredd- som elitishockeyn.

Alla är medvetna om att tillgången på idrottsanläggningar i Stockholm stad ligger långt efter 90 % av alla relevanta jämförelseobjekt bland landets kommuner. Detta gäller alla de stora lag-sporterna dvs. fotbollen, ishockeyn, inomhussporterna handboll, basket och innebandy samt simning. Problematiken har tydligt åskådliggjorts i den skrift ”Bygg ikapp, bygg i takt” som under Stockholms Idrottsförbunds ledning togs fram gemensamt av dessa sporters förbund inför valet och som blev föremål för debatt och vallöften i samband med en offentlig hearing i Fryshuset den 26 augusti 2014. Materialet visar i kombination med uteblivna investeringar under decennier att ishockeyn är den mest missgynnade av idrotter. Situationen är annorlunda i de 25 grannkommuner som ingår i förbundets verksamhetsområde. I dessa kan en livskraftig verksamhet bedrivas i samma skala som i landet i övrigt – men så inte i Stockholms stad där 900 000 av länets 2,2 miljoner invånare bor.

Med era företrädare har vi också diskuterat anläggnings och arenasituationen för stadens enda elitförening Djurgårdens IF Ishockeyförening som spelar sina matcher på en 50 år gammal och helt otidsenlig arena – Hovet – som tillkom på initiativ av finansborgarrådet Helge Berglund (S) och där driften och besluten om ekonomiska förutsättningarna arrenderats ut på 30 år till det amerikanska bolaget Anschutz Entertainment Group som sätter villkor som inte beaktar idrottens ekonomiska livskraft. Därtill kommer att träningsanläggningarna för en klubb som i decennier varit ledande i Sverige och som engagerar närmare 100 000 Stockholmare är undermåliga. Djurgården har också för finansborgarrådet redovisat en utredning av Boston Consulting Group som illustrerar det samhällsekonomiska värde som föreningens verksamhet skapar och som uppgår till 100 mkr per år och som skapar sysselsättning för 200 personer enbart i staden.

Stockholms Ishockeyförbund har under de senaste åren haft möjligheten att redovisa situationen för idrottsnämnden och de två partigrupperna. Vi har uppskattat det intresse och insikt som inte minst idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren visat samt välkomnar det ökade budgetutrymme och inriktningsbeslut som återfinns i stadens budget för 2015 och efterföljande år. Vi välkomnar också att idrottsborgarrådet tar rollen som ordförande i SGA Fastigheter AB och därmed kontrollen över Globen-områdets arenor som är utomordentligt viktiga för de stora lagidrotterna. Sambandet mellan elitidrott och bredd är starkt inte minst när det gäller antalet aktiva barn och ungdomar.

Det är vår förhoppning att dialogen mellan Stockholms Ishockeyförbud och tidigare finans- och idrottsborgarråd ska kunna fortsätta med er båda. Vi är också övertygade att ishockeyn står på tur när det gäller satsningar från staden. Svensk ishockey är världsledande på såväl senior som juniornivå och våra damer tillhör topp 6 i världen, intresset bland medborgarna för den svenska hockeyligan SHL är publikmässigt såväl på matcherna som i TV större än för ligorna i någon annan sport, Stockholm stad är ishockeyns vagga och våra landslag bär Stockholms symbol Tre Kronor på bröstet.  

Stockholms Ishockeyförbund har sedan flera år gjort en stor satsning på flickor och antalet renodlade hockeyskolor för flickor i distriktet har på tre år ökat från 4 till 27 vid sidan av att alla hockeyskolor är öppna för både pojkar och flickor och målet är att inom 5 år skall andelen flickor i sporten vara minst 20%. Ishockeyns anläggningar – i första hand ishallarna – delas också med konståkningen som till 90% utövas av flickor och behovet av anläggningar måste i ett genusperspektiv ses gemensamt för dessa två idrotter.

Stockholm stad har inte investerat i anläggningar för ishockeyn sedan 2001 då Husby ishall tillkom efter att staden upplåtit byggrätter till Skanska som tog Kista IP i anspråk. 7 av 10 ishallar i Stockholm stad har tillkommit under 1980- och 1990-talen genom att ishockeyföreningarna i egen regi byggt över tidigare utebanor. Det senaste föreningsinitiativet är Danicahallen på Östermalms IP från år 2005 där föräldrarna i den lokala föreningen Brinkens IF räddade den fortsatta existensen för ishockeyn i Stockholms norra innerstad genom att i egen regi bygga en enkel men funktionell tälthall till en kostnad av mindre än 4 mkr och som nu under 10 år visat sig fungera mycket bra. Existerande anläggningar är slitna och ishallarna utnyttjas till kl 23 på kvällarna. Satsningen på flickor kommer inte att kunna lyckas utan bättre tillgång på isytor. Situationen för stadens flaggskepp Djurgårdens IF med avsaknad av modern matcharena och acceptabla träningsanläggningar har berörts ovan. Globen (färdigställd 1989) som i stor utsträckning var avsedd som en ishockeyarena har med åren fått en helt annan starkt kommersialiserad inriktning av eventarena och kan inte utnyttjas annat än för udda matcher. Hammarby IF som spelar i division 1 saknar helt matcharena inför nästa säsong.

Situationen är givetvis en effekt av att Stockholm stad inte gett prioritet åt idrotten på samma sätt som andra kommuner i riket. I den kommunala budgetprocessen behandlas ofta kultur och fritid som en enhet men vid en genomgång av ett antal kommunbudgetar har vi kunnat bryta ut idrotten. Det kan då konstateras att Stockholm i driftsbudgeten för 2014 endast allokerade ca 1,6 % till idrotten (4,1 % för kultur och fritid sammantaget) vilket kan jämföras med exempelvis grannkommuner som Nacka 3,6 %, Lidingö 2,8 %, Vallentuna 3,1 % samt städer som Jönköping 2,5 % och Malmö 2,1 %. Investeringsbudgeten är svårare att jämföra då den kan variera starkt mellan enskilda år i kommuner som är mindre än Stockholm men även i detta avseende synes Stockholm stad ligga efter – i vart fall om man undantar den gigantiska investeringen genom SGA Fastigheter i Tele2 Arena.  

Anläggningsbristen har drabbat de flesta idrottsgrenarna i staden. Dock har betydande åtgärder vidtagits för att underhålla simhallar, hundratals miljoner investerats i att göra om naturgräs- och grusplaner för fotboll till konstgräs vilket inte tillför någon ny anläggningskapacitet, ett flertal fullstora idrottshallar uppförts eller beslutats samt likaså ett beslut tagits om uppförande av en träningshall för bandy (även kallad skridskohall) som enligt uppgift beräknas kosta närmare 180 mkr, (det kan noteras att bandyn har högst 1000 utövare i Stockholmsdistriktet medan ishockeyn engagerar närmare 18 000 aktiva).   

Tillkomsten av Tele 2 Arena skapade en förstklassig anläggning för fotbollen, likaså har betydande upprustningar skett av Grimsta IP för att anpassa arenan för spel i allsvenskan i fotboll.

Ishockeyn är som inledningsvis nämnts Sveriges vinternationalsport. Utan satsningar från Stockholm stad för bättre anläggningsförutsättningar lär Stockholm bli unikt genom att inom några år vara en huvudstad som inte har något lag i landets högsta serie i en nationalsport, med en tynande breddverksamhet och med risk att missa en stor kraft bland medborgarna som bidrar med positivt engagemang i alla åldrar och aktiverar flickor och pojkar fysiskt i en av de för individerna mest utvecklande idrotterna.

Svenska Ishockeyförbundet har tagit initiativ till ”Ishockeyns dag” i Stockholm den 7 – 8 februari i år med omfattande aktiviteter i Kungsträdgården den 7:e och i Globenområdet den 8:e i anslutning till att Tre Kronor spelar landskamp mot Finland. Syftet med evenemanget är att bjuda på en för alla entusiasmerande helg med positiva förtecken på vad ishockeyn bidrar med i vår stad. Vi är glada över att Emilia kommer att delta. Med tanke på den publicitet som evenemanget kan få och att diskussioner kring förutsättningarna för ishockeyn i Stockholm kan följa, vill vi med detta brev dels klargöra vår syn på de viktigaste frågorna, dels säkerställa en fortsatt god och konstruktiv dialog mellan Stockholm stad och Stockholms Ishockeyförbund. 

Anders Holm, ordförande Stockholms Ishockeyförbund
Göran Tidström, vice ordförande Stockholms Ishockeyförbund
Christer Englund, förbundsordförande Svenska Ishockeyförbundet