Schillgards sportrapport | December
Publicerad: 2022-12-23
Damlag
Vi är ungefär halvvägs in på SDHL-säsongen och Johan Schillgard summerar det som varit samt lyfter blicken framåt. Läs sportchefens stora genomgång av damlagets höst, utvecklingsområden, utropstecken och förväntningar på våren.

20 av 32 omgångar spelade av SDHL:s grundserie. Hur ser du på hösten i stort?

– Hösten som helhet är godkänd, men klart skulle vi vilja ha någon poäng mer på kontot. Tyvärr har vi haft svårt att göra mål, vilket resulterat i några onödiga förluster. Här kan skärpan och instinkten bli både bättre och skarpare för i slutändan handlar det om att vinna matcher. Vi får inga stilpoäng för fina passningar och bra kombinationer.

– Vi har under hösten mestadels spelat fyra femmor, vilket är nyttigt men även ovant för en del. För att bli vinnare i längden och orka matcha hårdare i slutet av säsongen krävs att alla får rutin i olika matchsituationer. Samtidigt höjs kravbilden för individen samt laget, då vi får en bättre konkurrenssituation. Jag ser att spelarna och ledarna tar steg varje dag i sin strävan bli bättre, vilket gläder mig. Ytterligare en punkt som jag gillar är lagets arbetsmoral, oavsett läge i matcherna är det ingen som ger upp utan det är fullt påställ hela vägen!

Vad bör vi vara mest nöjda med, enligt dig?

– Det som jag är mest nöjd med är moralen, viljan att hela tiden bli bättre än föregående träning eller match samt balansen i gruppen med unga och äldre spelare.

Finns det några enskilda individer och spelare som du tycker tagit extra stora kliv?

– Här ser jag många positiva saker i gruppen. Det är förvisso svårt att peka ut enskilda individer, då det är en lagsport. Men för att nämna några spelare tänker jag kanske lite på följande spelare som tagit kliv eller sticker ut lite i spelet.

Lova Blom: ett energipaket som alltid driver på både sig själv och laget.
Ida Boman: har växt ut till en stabil målvakt och sprider ett lugn.
Linnea Natt och Dag: en spelare som aldrig viker ner sig och spelar precis så tufft som man får göra.
Fanny Rask: en spelare som kan lugna ner spelet när läge finns, men även växla upp när det är läge till det.
Wilma Wäng Germundsson: var förvisso borta några matcher på grund av skada, men hennes moral att sätta laget före jaget är ett föredöme för alla.
Brette Pettet: har börjat att växla upp och kommit in i spelet, hon visar hur långt man kommer med rätt karaktär.

Totalt har vi tolv vinster och 37 poäng på kontot. Rent spelmässigt då, vilka utvecklingsområden ser du och tränarteamet finns inom laget?

– Tyvärr måste jag säga att powerplay är ett stort utvecklingsområde. Inte för att vi är dåliga i spelet med pucken eller med att sätta upp spel, utan det handlar om instinkten att göra mål. Vi har haft tillräckligt med chanser för att vara högre upp procentuellt och med det skrivet fler mål.

– Ett annat område som vi kan och måste bli bättre på är att skymma målvakten. Vi måste bli mer obekväma framför målet och skapa mer kaos. Just nu är vi lite för mjuka i detta moment, och ska vi gå långt krävs att detta område blir klart bättre.

Vi placerar oss inför julhelgen som tabellfyra med häng på tredjeplatsen. Samtidigt har vi haft svårt resultatmässigt mot topplagen trots jämna matcher, vad saknas för ett besegra exempelvis Luleå och Brynäs?

– Vi sa innan säsongen att en plats bland de fyra främsta var ett delmål. Att Luleå och Brynäs ligger före är kul för dem, men vi ska inte vara som bäst nu utan istället bäst när det gäller. Det kravet ska finnas på laget och ledarteamet. Vi är Djurgårdens IF och då ska kraven vara höga.

– Just nu är väl skillnaden mot just Luleå och Brynäs att de tar vara på sina chanser och vi inte. Det är lite som jag sa i tidigare fråga. Här måste vi steppa upp rejält och förstå - eller rättare sagt inse - att vi inte vinner några matcher med snygga mål eller får bonuspoäng för snygga dragningar.

För tillfället är det ett långt speluppehåll i ligan. Hur spenderar laget den här perioden och vad fokuserar vi på i träning?

– Det är väl ett ganska normallångt uppehåll gällande matcher, eftersom vi spelar igen under mellandagarna. Många av våra spelare har under perioden dessutom varit iväg med olika landslag, så matchtempo har flertalet hållit uppe. Övriga spelare som varit hemma och tränat har fått jobba hårt med mycket spelövningar och tävlingar i olika formationer, för att hålla uppe tempot. Det har även innefattat en del iskondition, allt för att bygga upp inför framtiden.

Nästa vecka väntar som du är inne på återstart borta mot HV71, därifrån rullar det på med viktiga matcher. Vad blir avgörande under seriens avslutande tredjedel?

– Om vi börjar med HV71 blir det en perfekt återstart med tanke på att de spelar för sin plats i SDHL. Dessutom har laget förstärkt med spelare för att slippa negativt kval, vilket innebär att vi måste vare redo från start.

– För oss gäller det nu att steppa upp i powerplay och bli mer aggressiva i spelet runt mål, det gäller egentligen båda målen. Framför det egna målet ska vi bli tydligare och rejälare, så inte motståndarna får peta in de enkla målen. Offensivt vill vi se oss vara rejälare och ta vara på de chanser som dyker upp. Vi är totalt sett ett spelande lag som vågar hålla i pucken, samtidigt som vi ska gå lite rakare på mål och ta oss snabbare ur egen zon.

Vilka ambitioner och förväntningar kan man som Djurgårdare gå in till den kommande SDHL-våren med, skulle du säga?

– Ambitionerna är rätt tydliga. Vi är DIF, och det innebär att det ska göra ont spela mot oss. Vi ska alltid ge hundra procent och vi ska hata att förlora, något som ska visa sig i spelet.

– Jag vill även se att varje spelare förstår hur hårt man måste jobba varje match. Ju närmare vi kommer slutspel måste vi börja att spela den typen av hockey och förstå att det är personbästa i varje byte, varje period och varje match.

Något övrigt som du vill skicka med så här halvvägs in på säsongen?

– Ja, att jag är väldigt glad över att vi ännu en säsong vågar spela unga, svenska spelare och framförallt spelar med fyra femmor i stor utsträckning. Över tid och för att vara hållbara är det rätt väg att gå. Dels för svensk damhockey, dels för oss som förening.

– En annan punkt som jag gillar med årets säsong är att alla lag har anpassat sig till den nya tacklingsregeln. Här var vissa tidigare spelare och "experter” inledningsvis negativa till förändringen. Men framtiden är här och då gäller det hänga med, och som vi inom laget pratade om handlar det ju inte om att tackla för tacklandets skull. Det handlar om att vinna pucken och få fördel, inte tackla sönder motståndare.

Hannes Feldin