Krönika: Ishallar och istider i en växande storstad
Ishockeyn engagerar fler svenskar än någon annan sport, fotbollen undantagen. Vi älskar att under vintern åka skridskor och våra skridsko- och hockeyskolor fylls med både pojkar och flickor. Men med ishallar som inte räcker till och frånvaron av såväl naturliga som konstfrusna isbanor utomhus gör att de flesta av våra föreningar upplever att tillgången på istider blir ett stort hinder för att utveckla verksamheten och möta efterfrågan.
Situationen varierar förvisso bland de 26 kommunerna som förbundet täcker med både plus och minus. För att stödja föreningarna och våra politiker i konstruktiva diskussioner har förbundet sammanställt en jämförande statistik och genomfört en enkät bland föreningarna om hur man ser på anläggningssituationen.
I Sverige finns det 352 ishallar, i Stockholm finns 15 % av dessa hallar, 52 stycken. Denna siffra kan jämföras med Stockholms andel av det totala antalet spelare i Sverige som är drygt 20 %. I Stockholm stad går det över 80 000 invånare per ishall och i distriktets övriga kommuner varierar det mellan 11 000 (Vaxholm) och 38 000 (Upplands Väsby). Medianen ligger kring 21 000.
Det kan jämföras med 25 000 i Jönköping, 31 000 i Karlskrona, 27 000 i Karlstad, 7000 i Leksand, 15 000 i Gävle, 24 000 i Sundsvall, 14 000 i Skellefteå etc. Med undantag för Stockholm stad är med andra ord inte halltätheten sämre än för landet i övrigt om man bortser från de städer där hockeyn är en stor del av ortens identitet. Med detta skulle man kunna låta sig lugnas något och endast sätta fokus på Stockholm Stad men det vore en felaktig slutsats ...
Läs hela krönikan av Göran Tidström på Stockholms Ishockeyförbunds hemsida
Göran Tidström är ledamot i Stockholms Ishockeyförbunds styrelse men har också ett engagemang i både Brinken och Djurgårdens IF. Han är senior advisor åt Öhrlings PWC, och är president för IFAC, revisorernas världsorganisation. Du kan ofta se honom i Danicahallen, spelandes med Brinkens veteranlag.
